Om byggnaden


F.d Missionskyrkan, även känd som Betlehemskyrkan ligger med sina 675 kvadratmeter i hörnet Sturegatan-Esplanaden i centrala Sundbyberg. Kyrkan ritades 1904 av Frans Lindskog och uppfördes 1904-1909. Missionskyrkan var en del av väckelserörelsen i Sverige som växte fram under 1800 talet med förebilden från England. Kyrkan avkristnades 2005 varefter den stod tom till 2008 då konsthallen Marabouparken under en tid använde byggnaden som utställningslokal. År 2013 flyttade Sundbybergs Köksbryggeri in i den anrika lokalen för att under våren 2014 få sällskap av Det Nya Museet.

 


Arkitekten Frans Lindskog (1843-1910) var utbildad i Norrköping och senare på konstakademin i Stockholm. Han var en förgrundsfigur i Sundbybergs tidiga historia, inte minst genom sin position som verkställande direktör och chefsarkitekt på den legend-ariska Ekmans snickerifabrik, belägen i Lilla Alby som är en del av Sundbybergs stad. Redan 1892 ritade Lindeskog frikyrkobyggnad under namnet Immanuelskapellet i Lilla Alby. Församlingen kom dock senare att delas i två och Lindskog, själv församlingsmedlem, valde att tillhöra den nya församlingen. 1909 stod församlingens egen kyrka klar i vilken Det Nya Museet och Sundbybergs Köksbryggeri huserar idag. Frans Lindskog har bland annat även ritat Väddö kyrka och Åre turisthotell.

 


Kyrkan har genom sitt dryga sekel genomgått en rad förändringar och ombyggnationer. År 1931 gjordes entrétrappan om från att ha haft en riktning mot Esplanaden till att istället gå parallellt med gatan.Under 1950-70 talen utfördes omfattande ändringar av byggnaden både invändigt och utvändigt. Bland annat förminskades det stora gavelfönstret och gavs ett modernistiskt influerat, oregelbundet spröjsverk. Delar av putsutsmyckningen togs bort tillsammans med dekorativa arbeten på tornet. Även Entrépartiet gjordes om till dagens utförande i teak och glas, samtidigt försågs trappan med ett för tiden modernt smidesräcke. I och med bygget av det intilliggande bostadshuset 1959-60 förändrades kyrkans synlighet i stadsbilden. Från att tidigare ha haft en rymd kring byggnaden kom kyrkan att utgöra kvarterets hörn. Bostadshuset hade stor påverkan på ljusförhållandet i kyrkorummet då de södra fönstren byggdes för. Byggandes originalfärg var vit, dagens rödbruna kulör fick kyrkan vid en fasadrenovering 1973.

Det Nya Museet 2015

Byggnadslovsritning, 1904 

Missionskyrkans södra fasad, troligen från sent 1940-tal. Foto: Missionskyrkans arkiv.


Bilden som sannolikt taget senast något år efter invigningen 1909 visar den färdigställda missionskyrkan. Ur Minnesskrift Lutherska Missionsföreningen i Stockholm 1871-1921. 

Kyrkobyggnaden är utpekad som kulturhistoriskt värdefull. I boken Sundbyberg – Hus och miljöer från bronsålder till nutid av Eva Söderlind beskrivs den som bevarandevärd. Trots ombyggnader anses kyrkan ha betydande historiska värden och inte minst ses den som en viktig för stadsbilden i centrala Sundbyberg. Byggnaden tillhör den tidiga stadsbildningen i Sundbyberg, en stadsdel som under en kortare period efter sekelskiftet 1900 fick en mer tydlig stadskaraktäristisk form. Byggnadshistoriska värden knyts även till kyrkorummet och dess högkvalitativa träinredning och gestaltning.

Svenska Missionsförbundet (idag Svenska Missionskyrkan) grundades 1878 då ett antal missionsförsamlingar gick samman. Medlemsantalet växte snabbt och 1915 passerades 100 000 medlemmar och man förfogade över 1560 byggnader runt om i landet. Man brukar tala om framväxten av tre viktiga delar inom folkrörelsen i Sverige under 1800 talets senare del. Dessa var nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen som, parallellt med industrialiseringen, växte fram i Sverige. Väckelserörelsen har sin grundar sig i den protestantiska kyrkliga traditionen men var på samma gång en revolt mot statskyrkorna. Både på landsbygden och i städerna, inte minst från de lägre samhällsskikten, sökte folk gemenskap och nya sätt att utöva sin tro. De tidiga missionshusen hade en tydlig ambition att inte likna kyrkor, något som ändrades på 1890-talet då de blev mer kyrklika och sedan allt oftare förseddes med torn.